Debattinlägg i Kyrkans Tidning nr 43/09 "Att rösta eller inte röstaI en debattartikel i KT nr 41 pekar Göran Lundstedt på den berättigade frågan om det låga valdeltagandet i kyrkovalet. Man kan dock sätta ett frågetecken för meningens subjekt. ”Kyrkan” måste ta det låga valdeltagandet på allvar.
Endast människor kan ha tankar och teorier. ”Kyrkan” är en sammanfattande benämning på alla de människor, som på något sätt håller Jesus i centrum för livets mening. Olika människor har olika tankar och teorier. Det är dessa människor, som var och en skall ta problemet på allvar. Ett demokratiskt val innebär, att människorna har olika tydliga alternativ att välja mellan. Om alternativen är otydliga och bara allmänt välformulerade, minskar motivationen att gå och rösta.
- Varför ska jag rösta? Och på vem? Vad är det för skillnad på dem? Först måste väljaren finna det meningsfyllt att rösta över huvudtaget. Den ene vill ha en förändring. Den andre absolut ingen förändring. Båda tycker helt olika, men var och en är lika kristen för det. Dessa två kan finna anledning att rösta, om de får klart för sig att det finns alternativ, som passar in med deras olika åsikter. De vanliga politiska partierna har inte tid med kyrkovalet. De har bara ett år kvar till ”det riktiga valet” och lägger därför minimalt med tid och pengar på att upplysa om tydliga alternativ i kyrkovalet. Det är ”det riktiga valet”, som betyder något. Endast i det fall, att man kan få en plattform och stödpunkt i kyrkan inför detta ”riktiga” val, är de intresserade. De politiska makthavarna har använt kyrkan, när den varit användbar för dem. De politiska partierna är skapade i vår demokratiska utvecklingen, där den allmänna rösträtten ersatte kejsaren eller kungen. Med början någonstans vid franska revolutionen? De utgår från sina ideologier. De utgår inte från Jesu Dopbefallning Subjektet i meningen ”Kyrkan måste ta det låga valdeltagandet på allvar” måste alltså vara nomineringsgrupperna. Typ:
Nomineringsgrupperna måste uttrycka sina alternativ tydligt, så att folk vet vad de röstar på. Anstränga sig ytterst att förklara den egna nomineringsgruppens linje. Och den enskilde kandidaten måste göra sitt jobb i valrörelsen. Är detta en acceptabel linje att lösa problemet? Vad vill folk ha Svenska kyrkan till? De betalar skatt och har friheten att säga upp medlemskapet i kyrkan. Då slipper de skatten, men kan vara lika kristna för det". Karl-Eric Hansson
Göteborg
kandidat för ÖKA
|
